Väntan är värst...

Åh, jag vill ju bara veta om jag har fått jobbet eller inte..Nuuuuu!
Tyckte att intervjun gick hyfsat men det är ju omöjligt att säga.
Och varför kommer man alltid på saker som man sa som man i efterhand tycker lät fånigt?
Även om man gick därifrån med en "ok-känsla" i kroppen.
Bah! Jobbigt!
Kom hem och hittade sonen framför datorn (skräll), han var inbegripen i ett djupt samtal.
-Vem pratar du med?
-Mig själv...Det är min nya grej.
Jahaoo.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback