Marie
På onsdag 21/4 är det 1 år sedan Marie dog.
Jag kan inte minnas att jag någonsin känt en sån smärta som när jag fick hennes dödsbud.
Visst har jag förlorat anhöriga tidigare men det har varit mina sjuka gamla mor- & farföräldrar.
Marie var en vän i min egen ålder, så levande och med en alldeles fantastisk utstrålning!
Inte minst syntes detta på hennes begravning när hela kyrkan var full med folk som också sörjde henne.
Även om vi inte sågs så ofta på slutet finns det ett enormt tomrum efter henne.
Hennes icke-närvaro gör så ont!
Ibland kan jag fortfarande få för mig att jag måste ringa henne och berätta något, förmodligen inget viktigt men efter en nanosekund när jag inser att jag inte kan ringa henne blir det genast SÅ påtagligt att hon är borta.
Marie kämpade i 3 år mot cancern innan den vann och jag vet att om hon hade levt kvar hos oss idag hade hon kämpat vidare, inte bara för sig själv men för andra.
Jag sätter in några hundralappar på bröstcancerfondens konto, det minsta jag kan göra.
Jag saknar dig Marie!
Ps. Plusgirokonto är 90 05 91-9
Ps.2: Jag inser att mitt inlägg låter aningens högtravande och "säljigt" men det gör så förbannat ont! Jag saknar henne god dammit!